Hemma och Ute

Jag tyckte aldrig om Giftig med Mange Schmidt när den kom förra året. Jag tyckte den var jobbig och tjôtig och irriterande. Och nu sitter jag här och lyssnar på den. När jag var ute i julas var det en överstyrman som tyckte att den låten var den bästa som någonsin gjorts. Så det blev många kvällar i baren när vi lyssnade på den. Om och om igen. Sitter och kollar på bilder från i julas och kom helt plötsligt att tänka på Giftig. Den är fortfarande inte bra men det är julen 2007.


Julklappsbordet med klappar från Sjömanskyrkan

Har inte riktigt insett att jag snart ska börja jobba som styrman. Det är så overkligt. När jag tänker på det, när jag försöker tänka mig in i det, så kommer fjärilarna i magen. Tänk om jag inte klarar det? Tänk om jag inte tycker att det är kul? Tänk om jag inte trivs ombord? Jag har höga förhoppningar på skutan jag ska ut på. Det är dumt. Man ska inte ha höga förhoppningar. Risken att man ska bli besviken är så himla mycket större då. Men jag älskade varje sekund som jag var ombord på systerfartyget. Och där har jag varit i cirka fyra månader. Det kommer bli bra på båten jag ska ut på nu också. Men nervöst är det!