Tårar på köksgolvet

Jag lade mig på köksgolvet. Och tårarna började rinna. Fråga mig inte varför. Det var ingen gråt. Bara stilla tårar. Det är något som inte stämmer. Vare sig rastlösheten eller paniken finns i närheten. Men den glada typ jag är finns inte heller. Jag är likgiltig. Jag är rädd. Jag är ledsen. Fan. Säg inte att jag fått en ny inneboende! Jag har vare sig tid eller plats för något pucko som ska susa runt i mitt huvud. Äsch, det är nog bara sviter från nattens hjärnskakning.

Ja, så måste det vara. Lika bra att hoppa in i duschen och gå till sängs med sjörättsboken eller något annat spännande. Det får mig säkert på bättre humör. Om inte annat så somnar jag. Godnatt.

Kommentarer
Postat av: Psyk

Jag önskar att jag fick se alla vackra saker som du får se alla. Alla hav och hamnar. Att få gå i land så många gånger.


Att bli bra på att ta farväl.

2008-05-05 @ 22:53:19
URL: http://psykbrytet.blogg.se
Postat av: Sjöman

Psyk: Att ta farväl är aldrig lätt. Men man blir bättre på det. Spelar ingen roll vem eller vad det är man tar farväl till. Det är lika svårt ändå. Fast på olika sätt.

2008-05-06 @ 10:16:44
URL: http://hemmaochute.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0