Hemma och Ute

Sambon och jag har pratat om att ta en weekend i Köpenhamn i vår. Men helt plötsligt ändrades planerna och nu har vi bokat sistaminutenresa till Grekland istället. Gött! Fast en liten kompromiss blev det. En natt på hotell i Köpenhamn och sju dagar i Grekland. Kanon! Så den 16e maj bär det av till våra smörrebrödsätande grannar och morgonen efter till Naxos!

Min mormor är inte den bästa på att laga mat. Hon är till och med ganska dålig på det. Så när brorsan och jag var små och var hos mormor och morfar matvägrade vi. Det enda vi åt var vaniljsås. För det kan inte ens mormor misslyckas med. Även i vuxna dar så tycker jag att vaniljsås är något bland det godaste som finns men jag har insett att man inte kan leva på det. Så gissa vem som blev överlycklig när det gick upp för mig att Gainomax Vanilla Flavour smakar som vaniljsås?!

Har sett besättningslistan för prototypen och det kommer att vara plenty chicks ombord när jag ska ut! På det gänget kommer cirka 30% av besättnigen bestå av brudar! Fan vad kul! Jag har aldrig seglat ihop med så mycket tjejer om man inte räknar min korta färjekarriär. Men åsikterna har varit blandade när jag berättat om sammansättningen på besättningen. Förvånansvärt många har suckat och sagt att dom tycker synd om mig. Både killar och tjejer. Dock verkar tjejerna mest negativa till det hela. Dom hävdar att det kommer bli catfights och liknande. Det tror jag inte ett dugg på. Jag tror det kommer bli soft. Killarna är lite skeptiska till att det är så många tjejer ombord samtidigt, dom tror att det inte blir något gjort. Att det bara blir kafferep, syjunta och skvaller. Tror jag inte heller på. Jag tycker det ska bli skitkul. Och blir det inte skitkul får kah väl begära förflyttning till en båt med en massa sura gamla gubbar. Dom vet man i alla fall vart man har!

Jag stod och fixade i badrummet imorse när jag helt plötsligt kände hur sambon stoppade in något föremål under min tröja. Sambon rusade ut ur badrummet och skrek rymdraket och kvar stod jag och fattade ingenting. Tänkte att det var bäst att kolla mig i spegeln och se vad som stod på. Under min tröja låg det två tomma toalettrullar. Så rymdraket, ja. Jag försökte dock att flyga iväg men det gick inte så bra.

Nu är fjollkläderna på och vinet ska snart öppnas. Lördag kväll är underbart!

Telefonen ringde igår.

Personalchefen (P): Hej! N här.
Jag (J): Hej hej!
P: Vad gör du?
J: Jag är på systemet.
P: Ja, det kan jag förstå. Pratade precis med en maskinist och han låg i gräset och drack öl.
J: Ja, det är härliga tider. Solen skiner och uteserveringarna är öppna.
P: Visst är det så! Du, vad har du för mailadress?
J:  [email protected]
P: Jaha, då får du gå hem och se vad jag skrivit!
J: Nej, det får du allt berätta nu!
P: Okej, i mitten på juni mönstrar du på prototypen. Du går dubbelt en vecka sen kör du själv resten av resan.
J: Kanon! Vad bra att jag är på systemet nu, då kan jag ju köpa en flaska skumpa också!
P: Gör du så! Trevlig helg!

Jag har fått påmönstringsdatum. Jag har fått båt. Prototypen. Den båt jag helst ville till. Jag har fått besättningslistan. Det gäng jag helst ville på. Jag känner redan tre stycken ombord. Känns kul! Jag har fått mail frn skepparn som ville hälsa mig välkommen i gänget. Det här kommer att bli så fantastiskt kul. En och en halv månad till här på torra land och sen är det dags. Styrman. Andrestyrman. Första styrmansjobbet. Sedärja!

Gymmet jag tränar på skiljer sig lite från alla andra. Det är inget flashigt ställe så som Nautilus, SATS, Friskis & Svettis eller liknande ställen. Gymmet jag tränar på är beläget i en källare och de maskiner som finns är gamla och vissa trasiga. Men stämningen är god. Musiken är för det mesta kass. Dom har någon löjlig förtjusning för Rammstein. Men ibland smyger sig någon fin diskoskiva in i CD-spelarn och jag känner mig som den gladaste personen i världen. Hur som helst. På detta underbara gym finns det såklart ett antal olika personer. Nu ska jag beskriva några av dom som var där idag.

• V. Ja, jag kallar honom så för han ser ut som ett V. Bred upptill och smal nertill. V har alltid en smutsig mössa och ett supertight linne på sig. Han luktar väldigt dåligt och man måste hålla sig på avstånd från denna stank. V är väldigt förtjust i att stå och spänna sig framför spegeln och brösta upp sig. Men idag tog han priset! Han hade tränat ben och drog helt sonika ner byxorna och ställde sig framför spegeln och spände sig. Eh ja...
• Tatoo-killarna. Två killar som är täckta med tatueringar och som alltid trär i jeans. Dom ser skräckinjagande ut och är totalt obegripliga att förstå för deras dialekt är så bred.
• Araben. En, för mig, ny person på gymmet. Han kunde inte svenska och tyckte om att sno folks maskiner. Kom fram och frågade om han fick only do one, promise I do only one. Jag försökte förklara att jag hade ett set kvar och att han sen kunde få köra hur många han ville.Det hela slutade med att jag inte lämnade maskinerna mellan seten.
• Speedy. Även han var ny för mig. En kort man (kan inte ha varit längre än 1.60) i 40års åldern. Han hoppade runt mellan alla maskiner och lade på så mycket vikt att han max orkade tre reps och oftast tappade greppet. Direkt efter ett misslyckande sprang han till nästa maskin och proceduren upprepades. Det slutade med att han sprang från lokalen. Sen kom han springande tillbaks, hämtade sin väska och sprang ut lika snabbt igen.
• Tyngdlyftaren. Tyngdlyftaren som verkade ha missat att det fanns ett omklädningsrum utan bytte om i själva gymlokalen. Dock drog han bara upp trikån halvvägs och dansade runt i lokalen så häftigt att både trikån och kalsongerna sakta vandrade neråt och vi övriga motionärer fick se ett myntinkast utan dess like.

Det var ett intressant pass idag. Ibland känner jag mig förhållandevis normal. Och jag lovar, normal är inte mitt signum...

Väskan är tung idag. Datorn får trängas med pennor, broschyrer, godis och ölöppnare. Det bästa var ändå när personalchef nummer 2 (jobbar på samma rederi som han som kallas för personalchefen) kom fram till mig med händerna fulla med prylar och sa att jag skulle få lite leksaker. En klocka, en miniräknare och ett USB-minne. Jag tror dom tycker om mig. Jag är deras lilla kelgris. Men gratis är gott. Och som föredetta öbo och numera smålänning så är det väl klart att jag gillar gratisprylar!

Den här snubben måste ni kolla in! Skriver sjukt kul och hans filmer är ännu bättre! Man kan fråga sig om det verkligen är hälsosamt att segla på tank... Har han en släng av tankfnatt eller är han helt enkelt bara så jävla kul?!

Jaha, då var jobbet fixat. Träffade personalchefen och jag hade mina fjolliga kläder på mig. Men det verkade inte spela någon roll. Jag är anställd från och med juni. Vilken båt det blir är dock oklart. Personalchefen var bekymrad. Han vet inte vart han ska placera mig. Olika befäl på olika båtar sliter och drar i mig. Tycker faktiskt att det är ganska kul. Något rätt har jag ju gjort. Men i juni är det alltså dags. Det är dags att klättra lite i hierarkin ombord. Jag vet inte hur jag ska känna inför det. Självklart är det nervöst men det kan ju inte gå helt åt helvete i alla fall. Jag är så jäkla mycket bättre än vissa befäl jag seglat med. En styrman kunde inte pumpa ballast för han kunde inte se siffrorna på skärmen. En annan styrman var så osäker på ballastsystemet att han lajnade upp allt. Med tuscpenna. På LCD-skärmen. Det var den styrmannen som också slängde årets tidvattentabeller och satte in nästa års tabeller i bokhyllan. En styrman visste inte vilket fast släcksystem som fanns ombord. Han var dessutom safety-officer och hade varit ombord i fem månader. Jag är bättre än så. Så det så.

Huvudet är tung och ångesten ett faktum. Gårdagen var ett spektakel. Donsöredarna bjöd på middag. Förstår inte varför faktiskt. Dom var förvisso trevliga och maten var väl helt okej men dom verkade inte allt för intresserade faktiskt. Jag var visserligen mest otrevlig mot dem så mig var dom absolut inte intresserade av. Sen passade jag på att supa mig riktigt jävla full. Smart! Verkligen jättesmart! Ska snart träffa personalchefen och jag ser ut som en av alkisarna i parken. Röda ögon och näsa. Fet hy och svullen som en gris. Äsch, lika bra att gå och gräva ner sig i bingen och stanna där.

I höstas var jag grymt uttråkad på en skuta så jag började med styrketräning. Jag har aldrig gett denna träningsform en chans innan då jag mest trott, och tyckt, att det varit stora biffiga anabolastinna snubbar som sysslat med styrketräning. Men är man uttråkad ute på de sju världshaven så kan man lätt få för sig att man ska börja med en ny hobby. Och det gjorde jag. Jag trodde faktiskt inte att jag skulle fortsätta med styrketräning efter avmönstringen men har man en hurtig sambo så är det lättare att masa sig iväg till gymmet...

Nu tycker jag dock att det är riktigt kul att styrketräna! Det är kul att se hur snabbt jag gör framsteg och det är kul att se, och känna, hur mycket bättre jag mår. Förra veckan maxade jag i knäböj och tog betydligt mer än vad jag trodde. Nästa vecka ska det maxas i marklyft. Bänkpressen står dock stilla. Jag har hela tiden tyckt att bänkpress är det roligaste (överlag så gillar jag träning där man kan ligga ner) men nu är det inte så kul när jag fastnat på en och samma vikt. Varje vecka samma vikt. Trist.

Nästa vecka är det dags för mötet. Mötet med the man, the myth, the legend. Mötet med personalchefen. Och jag har börjat fundera på vad jag ska ha på mig! Inte för att jag tror att det spelar någon roll. Jag är ju redan anställd. Men man kanske ska försöka att se någotlunda representabel ut? Jag lade fram ett klädförslag för sambon. Ett förslag som verkligen är jag. Men sambon sa att det såg fjolligt ut. Och jag behöver ju inte se fjolligare ut än vad jag är! Så det får väl bli tråkiga jeans och tråkig skjorta Det kanske är sådant som man har på sig när man träffar personalchefer...?

Jakten är över. För den här gången. Två veckor och cirka 70 telefonsamtal senare så fick jagtag på personalchefen! Och han lät positiv. Jag är anställd från och med juni men han visste inte vilken båt han skulle sätta mig på. Tydligen var det många som "drog" i mig som han uttryckte det. Jag har ju varit i det rederiet i några månader på ett par olika båtar Och diverse befäl ombord vill ha ett ord med i det hela. Jag tycker det är kul. Det visar att jag gjort ett bra jobb. Men jag är ändå besviken eftersom jag hade hoppats på att få reda på vilken båt jag ska till och när jag ska mönstra på. Men men, det ger sig väl tids nog...


En syn jag förhoppningsvis får se snart igen...

För var dag som går så inser jag mer och mer att det snart är slut på lekstugan. Jag ska snart ut och jobba. I befälsposition. Befäl. Guld på axeln. Ansvar. En gnutta makt. Lite inflytande. Möjlighet att påverka. Möjlighet att förändra och förbättra. Hur kommer jag att reagera på det? Jag har idéer idag på saker som går att förändra ombord. Saker som går att förbättra. Kommer jag ta den möjligheten? Den chansen. Inte på första jobbet antagligen. Det kommer att vara fullt upp med att lära sig jobbet. Men i framtiden vill jag påverka. Vill öka inflytandet utan att bli en sån där jobbig typ som bara styr och ställer. Vill bli någon som gubbarna har förtroende och respekt för. Vill bli en sjuhelvetes bra sjöman. En ödmjuk sjuhelvetes bra sjöman. Jag har träffat få sådana. Men jag kanske kan bli en av dom få?

Här går jag och drar benen efter mig. Och jag är alldeles för långt upp på land. Jakten på personalchefen har börjat. Jag vet att jag ska ut till sommaren. Men jag vet inte när och jag vet inte vilken båt. Egentligen vet jag väl inte ens om jag har fått jobb. Han har sagt det men jag har inte fått skriftligt på det. Jag hade kunnat planera allt så mycket bättre själv. Jag kan redan nu säga när jag kan mönstra på. När jag ska mönstra på. Och jag vet vilken båt jag vill till. Jag vet vilka båtar jag inte vill till. Men just nu är jag bara strandsatt här i min ovisshet. Men imorgon tar jag upp jakten igen. Jag ska hitta honom. Eller i alla fall få tag på honom!

Bloggen kommer att ha två kategorier. Hemma och Ute. Det är enkelt. En kategori använder jag när jag är hemma. På land. En kategori använder jag när jag är ute. På jobbet. Hemma-uppdateringarna kan komma ofta. Internet är en garanti här på land. Och är det inte det så kommer det en tekniker och fixar till det. Ute-uppdateringarna kan komma lite när som. Internet är inte en garanti ombord. Långt ifrån. Och när man går iland så är det andra saker än internet-caféer som hägrar. Får man tid iland så är det barer, restauranger, klubbar och diverse små sjapp som måste utforskas. Men vem vet, nästa båt jag hamnar på kanske har internet? Vad vet jag? Men nu är jag hemma. Och det kommer jag att vara ett par månader till. Suck. Tiden kommer att gå långsamt.

Välkomna till Hemma och Ute!

Jag som bloggar är en uttråkad sjöman som har varit på torra land alldeles för länge. Jag har tidigare haft en annan blogg men bestämde mig för att döda den då jag tyckte att jag blev för personlig och bloggen blev för stor. Den här bloggen är anonym. Just nu. Jag är övertygad om att det kommer att ändra sig tids nog. Allt eftersom bilder kommer att publiceras kommer det bli lättare och lättare att identifiera mig...

Men vem är jag då? Som sagt, jag är sjöman. Men det är ju ingen identitet. Sjöman är ett yrke. Men även lite av en livsstil. Vissa tycker om att vara till sjöss, dom älskar det. Dom älskar att ständigt vara på väg och inte veta vad nästa dag innebär eller vart dom är. Dom trivs med det isolerade livet ombord och tycker att det är skönt att lämna livet där hemma för ett antal veckor eller månader. Sen finns det dom som provar på livet till sjöss och avskyr det. Dom tycker att det är jobbigt att vara borta från de nära och kära och ser ingen tjusning i att befinna sig på en rullande koloss i Nordatlanten. Själv älskar jag det. Just nu. Men det är inte bara en livsstil. Det är ett jobb också.

Mer om mig då? Är jag en gammal råbarkad sjöman med tatueringar och ärrat ansikte? Är jag en stilig herre med vit skepparkrans? Är jag en ung finnig tonåring som nyligen börjat till sjöss? Eller är jag en tjej som gillar smink och höga klackar? Hur ser en typisk sjöman ut idag? Finns det någon typisk sjöman? Som sagt, mer om mig kommer. Så småningom. Inte nu.